ellinorekholm

Ännu ett konstigt inlägg på gång, läs de om ni känner för det.

Mitt liv är ganska upp och ner just nu. Ena dagen är jag på topp, medans andra dagen är jag deppigast i världen och det känns som om "alla andra är tillsammans medans jag är annorlunda, inte som alla andra". Men jag menar hur många har inte känt såhär nån gång!? Jag tror att alla människor helt ärligt känner sig utanför. Jag vill leva varje dag som det är min sista. Men det går ju inte. Samma sak varje dag. Vakna, skola, hem, plugga, äta, sov. Träning vissa dagar också. Kul liv, ellerhur?

Och sen är det det här med dig. "jag tror du vill så mycket mer än mig". Det är nog så. You're not the one for me, and I'm not the one for you. Tro mig när jag säger det, jag är inte bra. Jag sabbar alltid allting och sårar. Jag vill inte det, men kan inte hjälpa de. Gör det hela tiden, fuck. Vill inte.

Och jag hatar jägare. Godnatt